enlitenfest

Idag ska vi behandla ämnena röda dunjackor, tajts som ser ut som jeans ("TREGGINGS") och tjejer som gillar brunt.

Det är nämligen så, att jag är väldigt bekymrad över varför dessa röda dunjackor visar sig varenda gång det blir vinter, och let's face it, det händer varje år. Jag är bekymrad över varför folk använder de, och varför butiker säljer dem. Jag FÖRSTÅR inte varför de MÅSTE vara röda? Jag förstår verkligen inte varför modellen alltid är så ful, och jag förstår inte varför folk vill ha på sig dem när de ser ut som stora röda bowlingklot i dem. någonting som ännu mera förbryllar mig är att det mest är unga, blonda tjejer som använder dem. Kanske hör det ihop? Blond, ung, tjej och fruktansvärt dålig smak? 
Dessutom avskyr jag rött och speciellt jackor som är röda.

För att fortsätta på ämnet "tjejor med dålig smak" kan vi börja prata om tajts som ser ut som jeans, "TREGGINGS". Ja, de heter Treggings på riktigt och det är riktigt hemskt. Jag förstår inte varför någon skulle vilja kalla något klädesplagg för någonting som låter så illa i munnen. TREGGINGS. Säg det på ren svenska och det låter som att du är en infödd Linköping-bo. Ja, Treggings är klädernas svar på gnällbältet.
Nu när dessa Treggings har blivit så inne att man ser dem på vem som helst har jag upptäckt ett festligt fenomen, nämligen att folk har tagit det ett steg längre och börjat använda ibland vanliga strumpbyxor som Treggings. Ungefär som att det helt plötsligt är okay att bara strutta runt i strumpbyxor och kort jacka. Jag tycker inte det är fel att ägna 10 sekunder åt att ta på sig kanske en kjol. Jag tycker det är fel att använda Treggings och strumpbyxor på detta vis.



För att suga musten ur detta fantastiska ämne "tjejor med dålig smak" ska vi slira in på ämnet "Tjejor som gillar brunt".
Och inte är det bruna kläder.
Nej, det handlar om ansiktet och om håret. Blonda tjejer som färgar håret mörkbrunt och använder mörk foundation i ansiktet. Utväxt har de också, alltid. Fåttblond utväxt som ger mig utslag i ögonen och migränhuvudvärk. Vad i? Varför? ...Hur?!
Det finns inte ord för hur vedervärdigt detta är. Hur har man tänkt här? Att de ska se solbrända ut kanske? Men de ser ju ut som en matt, brun ryamatta i ansiktet. De kanske ska se friska och hälsosamma ut? Det är inte friskt och hälsosamt att ha ansiktsfärgen "baj" mitt i vintern i Sverige. De tänker kanske att de ska täcka ansiktet med gammal äcklig färg så att de får uppmärksamhet? Ja, så kan det vara!
Den här synen ger mig fadd smak i munnen som påminner om den man får efter man ätit den vita kanten på en brieost.

Ja, såhär väljer jag att påbörja skrivandet av den här bloggen igen. Det var kanske inte en så kul start men det blir roligare!

/Kapten Brunlur

Det finns vissa maträtter som bara sitter fast i ens tankebanor och aldrig vill lämna en. De penetrerar din själ och vill aldrig lämna dig. Det slutar med att allt du kan tänka på är bara de här maträtterna. Frågorna börjar komma till dig: "Hur gör man dem? Hur smakar de? Varför... varför finns de?"

Men nu är du bönhörd. För i det här blogginlägget listar jag upp de 3 mest irriterande maträtterna som någonsin har funnits. Jag kräver att ingen upprättar dem. DE kräver att ingen upprättar dem. Köp aldrig någon ingrediens som kan bidra till deras uppkomst. Tänk aldrig på hur de skulla kunna smaka i din gom. Bidra inte till förstörelsen. Nu får du reda på vad de heter, hur man tillagar dem och hur de smakar så slipper du tänka på det. Flyg fula fluga, flyg.

3. Ris a la Malta

Det är julafton och därmed julbord. Moster Maggan svettas ångor av julskinka och är skelögd av mättnad. Men det finns en rätt som är hennes prick över i:et, nämligen Ris a la Maltan. Det finns ingen nåd. Hon nästan skriker: "VAR ÄR RISCH A LA MALLTAN?!"
Det blir tyst för en sekund. Folk skulle kunna vrida på sig om det inte vore för att de själva vill åt den där jävla Ris a la Maltan. Själv får du bilden av Moster Maggan som skopar i sig tugga efter tugga av gräddigt risgryn och du vill fly.
Men det är för sent.
Plågsamt måste du se det här.
Och du VET, att det inte vore lika plågsamt om det inte vore för att Ris a la Maltan hette just ris A LA MALTA, eller att moster Maggan äger en pungrosa skinnsoffgrupp hemma, eller att hon även samlar på fula porslinsfigurer, eller att hon fortfarande åker på charter till soliga turisterstränder och fläker ut sin bakdel för stackars lokalbor. 

Det här behöver du för att skapa förrödelsen: risgrynsgröt, florsocker, vaniljsocker, vispgrädde, moster Maggan och apelsin.  Det är allt du behöver veta.
Gör inte ännu en jul mera smärtsam än vad den nödvändigtsvis behöver vara!!!

2. Mimosasallad

När jag gick på folkhögskola var det några "lustigkurrar" som hade Mimosasallad på mackan. Jag förstod aldrig det där. Jag skulle ALDRIG lägga Mimosasallad på min macka. Och det är inte bara för att dess namn skvallrar om ett vinägrigt inre eller att det ser ut som en festlig spya från inspelningen av Fucking Åmål, utan för att det dessutom innehåller COCKTAILBLANDNING.

Kan ni förstå det här? Kan ni ta in det här? Det finns alltså folk därute som köper cocktailblandning och använder det för att göra en mimosasallad. Var smart. Köp inte konserverad cocktailblandning, gräddfil och majonnäs. Stöd inte  Mimosasalladens allierade.

1. Golonka

Eller polsk svinstek. Det är egentligen inte Golonkan det är fel på, Golonkan i sig är rätt skön kan jag tänka mig. Smaka på namnet bara. Jag skulle själv kunna tänka mig en mysig hemmakväll, lite pokerspel och en Golonka vid min sida.
"All in" säger jag och blinkar flirtigt.
Golonkan antar utmaningen och smekar mig frestande längst benet.

Förresten, om jag någonsin gav dig intrycket av att Golonkan skulle vara dålig, glöm det. En golonka är nog det jag någonsin har velat ha. En mustig, fyllig Golonka vid min sida när jag vaknar. En fläsklägg så saftig att mina ögon tåras av lycka. Tillsammans kan vi slå alla odds.



U + ME = 4-EVER GOLONKA <3


Kärleksfulla hälsningar
Dönix

1. Blindskrift
2. Talbok
3. Dilba

/ Tank Z

Kära läsare, nu har Mr. Tank och Dönicksson varit i das faterland och upplevt både det ena och andra (mest hampavin och nakna tyska rövar, dock). Nu när jag tittar tillbaka på denna fantastiska upplevelse, så inser jag att det mesta är suddigt, och det som jag dock kan se med en klar insyn i är inga spännande saker. Det jag ser är ungefär hur jag och min medboende satt i sängen och lade M&M's i andras rövspringa och sen kastade dem på varandra, eller stunderna efter frukost då packet insåg att deras lever skulle spricka av död och magen av skit, eller då vi fattade att våra grannar från jordens alla hörn var dödsknarkare och deras ledare bestod utav en 35-årig man med grönt unibrow.

Men jag kan dra upp lite anekdoter från festivalen ändå, men förvänta er inga försköningar eller syner av självförverkligande, detta är bara dumt å smutsigt ska ni veta!

För det första bodde vi på ett hostel rakt ut i helvetet, där spårvagnarna slutade gå 23.00 och de började gå runt 7.00. Detta innebär att de går för tidigt på natten och för sent på morgonen och det är ju faktiskt skitdåligt. Ännu dåligare var att taxichaufförerna alltid körde oss till fel ställe även fast vi bokstaverade stället till dem och de nickade glatt på huvudet. Lär er engelska dårar! Men det är inte det jag skulle komma till, utan hostelföreståndaren. Den där varelsen var fruktansvärt läskig. Inte nog med att han såg ut som en britt-pitt och var tysk, så var han obehagligt social och nästan lite FÖR snäll. Dagen vi skulle betala berättade han hur han hade besökt festivalen, legat i gräset och lyssnat på medeltidsmusik och smuttat på "det goda". Genast förstod vi alla att han hade horsat som en galning och förmodligen fortfarande var snorhög, och därför gav oss billigare pris. Efter det kollade han på oss bakom expeditionsfönstret med smutsig lycka i glosögonen. Vi stack därifrån så fort vi kunde, innan han skulle hitta yxan och skrika "Here's Johnny!".

Ändan dock, jag må låta grinig, men festivalen var fantastisk. De roligaste historierna jag själv fick höra är bland annat den då kompanjonen Ted hittade vår fallna svenska hjälte Alexander Carlsson i en soptunna. Ted kom gåendes längst en gata, såg ett par blonda spikes sticka upp ur en soptunna och blev genast nyfiken. Och ja, där låg kära Alex och var bestört över livet. Vilken tur man kan ha ibland, va! Det kan även noteras att Ted vid ett tillfälle var så hög att han gick fram till en staty och frågade den "Excuse me sir, are you human...?", tills han efter ett bra tag insåg att den faktiskt var gjord av sten. Efter det gömde sig hela höga gänget bakom statyn och skrämde tyskar.

Annars så satt vi mest i gräset och drack en djävla massa rälig sprit. Vid ett tillfälle var vi även vakna i 30 timmar vilket ledde till att jag missade några utav banden jag mest ville se men vad tusan, den kvällen var lätt värd det! Vi träffade nämligen tyska amazondeathrockbögar höga på speed och bassisten i Christian Death 1334, och sen övertygade vi alla om att Sverige är skitbra (vilket alla tyskar redan är medvetna om, och vilket de alltid blir påminda om varenda år vi besöker dem).

Bra konserter jag såg var annars Sigue Sigue Sputnik (sexig sångare i påfågelutrustning, bassist i glansiga trosor med nästan utstickande pung och en skön brutta i burlesk utrustning), Christian Death 1334 (dansade stenhårt, speciellt till "Dogs"), Rezurex och lite annat smått och gott. Jag ansvarade mest för partajbiten istället för att passa tider till band.

Jaja, nu är det bara vila upp sig och tänka igenom allt som har hänt. Håll hårt i hatten era trålare!

/Dr. Dönick