enlitenfest

Kära läsare, nu har Mr. Tank och Dönicksson varit i das faterland och upplevt både det ena och andra (mest hampavin och nakna tyska rövar, dock). Nu när jag tittar tillbaka på denna fantastiska upplevelse, så inser jag att det mesta är suddigt, och det som jag dock kan se med en klar insyn i är inga spännande saker. Det jag ser är ungefär hur jag och min medboende satt i sängen och lade M&M's i andras rövspringa och sen kastade dem på varandra, eller stunderna efter frukost då packet insåg att deras lever skulle spricka av död och magen av skit, eller då vi fattade att våra grannar från jordens alla hörn var dödsknarkare och deras ledare bestod utav en 35-årig man med grönt unibrow.

Men jag kan dra upp lite anekdoter från festivalen ändå, men förvänta er inga försköningar eller syner av självförverkligande, detta är bara dumt å smutsigt ska ni veta!

För det första bodde vi på ett hostel rakt ut i helvetet, där spårvagnarna slutade gå 23.00 och de började gå runt 7.00. Detta innebär att de går för tidigt på natten och för sent på morgonen och det är ju faktiskt skitdåligt. Ännu dåligare var att taxichaufförerna alltid körde oss till fel ställe även fast vi bokstaverade stället till dem och de nickade glatt på huvudet. Lär er engelska dårar! Men det är inte det jag skulle komma till, utan hostelföreståndaren. Den där varelsen var fruktansvärt läskig. Inte nog med att han såg ut som en britt-pitt och var tysk, så var han obehagligt social och nästan lite FÖR snäll. Dagen vi skulle betala berättade han hur han hade besökt festivalen, legat i gräset och lyssnat på medeltidsmusik och smuttat på "det goda". Genast förstod vi alla att han hade horsat som en galning och förmodligen fortfarande var snorhög, och därför gav oss billigare pris. Efter det kollade han på oss bakom expeditionsfönstret med smutsig lycka i glosögonen. Vi stack därifrån så fort vi kunde, innan han skulle hitta yxan och skrika "Here's Johnny!".

Ändan dock, jag må låta grinig, men festivalen var fantastisk. De roligaste historierna jag själv fick höra är bland annat den då kompanjonen Ted hittade vår fallna svenska hjälte Alexander Carlsson i en soptunna. Ted kom gåendes längst en gata, såg ett par blonda spikes sticka upp ur en soptunna och blev genast nyfiken. Och ja, där låg kära Alex och var bestört över livet. Vilken tur man kan ha ibland, va! Det kan även noteras att Ted vid ett tillfälle var så hög att han gick fram till en staty och frågade den "Excuse me sir, are you human...?", tills han efter ett bra tag insåg att den faktiskt var gjord av sten. Efter det gömde sig hela höga gänget bakom statyn och skrämde tyskar.

Annars så satt vi mest i gräset och drack en djävla massa rälig sprit. Vid ett tillfälle var vi även vakna i 30 timmar vilket ledde till att jag missade några utav banden jag mest ville se men vad tusan, den kvällen var lätt värd det! Vi träffade nämligen tyska amazondeathrockbögar höga på speed och bassisten i Christian Death 1334, och sen övertygade vi alla om att Sverige är skitbra (vilket alla tyskar redan är medvetna om, och vilket de alltid blir påminda om varenda år vi besöker dem).

Bra konserter jag såg var annars Sigue Sigue Sputnik (sexig sångare i påfågelutrustning, bassist i glansiga trosor med nästan utstickande pung och en skön brutta i burlesk utrustning), Christian Death 1334 (dansade stenhårt, speciellt till "Dogs"), Rezurex och lite annat smått och gott. Jag ansvarade mest för partajbiten istället för att passa tider till band.

Jaja, nu är det bara vila upp sig och tänka igenom allt som har hänt. Håll hårt i hatten era trålare!

/Dr. Dönick